Dyviks udde

I tisdags var det besök på dyviks udde vilket det har varit flera gånger under hösten. Peter inledde med att dogga Kilroy som uppvärmning vilket vi tror är lite ovanligt och näst intill anmärkningsvärt. Sedan pressades det. Några fall i sann hardgritkänsla blidde det vilket ju hetsade upp oss båda ordentligt även om det ju naturligtvis inte var någon som helst fara. Med ny beta både vad gäller rörelser och säkringsplaceringar repeterades leden till slut i god och välspänd stil av vår käre vän.
Själv valde jag Zorro, en lite hårdare men framför allt läskigare variant av kosmos kid. Fin och välchippad men med en läskig run out mellan andra och tredje bult.
Dom andra gossarna arbetade istället.

Kilroy.