Nummer

2009 skrev jag och Simon en lista över leder som skulle/ville göras på baksidan av instruktionsmanualen till min bilstereo. Numera är bilstereon stulen men som tur var lämnade de kvar listan! Tittade på den för ett tag sedan och insåg att det gick att bocka av stora delar av listan. Därför är det nu dags att presentera en uppdaterad lista för 2011 på ett ställe där man kan förmoda att listan inte kan bli stulen.


Till att börja med så är det de tre lederna som är kvar från listan:

- Frisco Kid på Örnberget, en led som jag varit på alldeles för många gånger när jag var alltför klen (läs '2009' respektive 'dålig klättrare', för innan dess hade det ju bara 'klättrats' 7a+).

- Kill the Bill på Östnora, en pang-led på Stockholms kanske häftigaste sten (även om jag har lite förkärlek för stenen i svarttjärn), kom tyvärr inte ut en enda gång hit 2010. Titta på baksidan av stockholmsföraren när farbror Massih klättrar spektaklet.

- Normalveien på Hauktjärn, var där med Martin i somras men provade aldrig den. Korkat då den skall vara något extra. Får se om man kommer tillbaks hit i år med tanke på hur det talas i gänget.


Nedan följer en lista över leder som det skall klämmas på under 2011, utan inbördes ordning.

- Kristallbandet på Svarttjärn, en magisk liten led som jag tycker borde gjorts 2010. Går på perfekt naturlig sten som jag tycker borde K-märkas (bevaras naturlig!).

Svarttjärn. Här på Paff (foto: Jonas Ahlman)

- Sjötaket på Häggsta, har ännu inte provat denna led men det ser ut att vara väldigt ballt att gå denna clean.

- Sahara på Träskberget, vi var där en dag i höstas då den borde gjorts. Ett hårt move på väldigt fin sten. Inte så många repetitioner?

Sahara

- Aspleden på Tunaberg, har sett Erik prova denna någon gång. Sport på trad, låter som det är ett flashförsök i luften.

- Himlastegen på Tunaberg, föll på urtoppningen under onsight-försöket så jag vill hämnas.

Himlastegen och Aspleden

- Zorro på Dyviksudd, en annan start till Kosmos Kid men är betydligt mindre repeterad. Dock är den inte speciellt mycket hårdare men betydligt läskigare, det blir en backup kil när den görs. Sveriges första 8a?

- Lård Hård på Dyviksudd, sparsamt- och svårsäkrad är det man hört om denna. Låter som det inte är läge att försöka gå denna utan info... eller? Vore iaf kul att prova något historiskt.

- Pilgrim på Anneberg, en inte lika vältrafikerad led som grannen till höger. Antagligen för att den är hårdare och kräver mer är dra-lås-dra-lås-dra.

- Små rosa moln på Flaten, bara Bosma och Gyllensvärd som gjort denna? Vore kul att prova iaf. Ser helt sinnes ut när man tittat på det man skall hålla i. Erik har provat och försäkrar att det inte är lika lätt som Hallansvarig får det att se ut.

- Mustach på Talludden, provat den i strålande sol, ska prova utan i år. Kort,hårt och lite svårt.

- Lotus på Stora Skramsö, kanonled som består av knasigt teknisk svaklättring. Det borde man ju gilla! Får passa på medan isen ligger.

- Hallucogenia på Ekoberget, fin led som fick ett par repetitioner i höstas av gänget. Skall inte vara så blodigt enligt uppgift. Däremot riktigt fin!

- Karelin på Solvik, jättefin klättring där det var ganska nära i höstas. Enligt Mr NZ är det bara att hoppa istället för att försöka göra det statiskt. Nedan ett misslyckat försök i somras.

- Nosferatu på Solvik, perfekt spricka på den perfekta Solvikväggen. Precis till vänster om Karelin i filmen ovan.

- Kila iväg på Solvik, den vågiga nichen till höger på stora väggen.

Utöver detta så är det ett par linjer som ännu inte är gjorda som det skall klämmas på. Dessa kan kanske vara utom räckhåll, kanske inte. Man vet inte före man har provat! Vad jag vet så finns det ingen 8b+ trad etablerad i Sverige. So that would be a first!

Nu kanske det låter som det tas lite vatten över huvudet, men prova måste man ju. You never fail unless you stop tryin'.