torsdag 29 september 2011

Helhelg

Bloggande är per definition töntigt och det enda som får mig att skriva här och nu är mycket allvarliga hot från killen som har skaffat ny frisyr och börjat spela popmusik på diskotek. Osunt, okristligt och depraverat säger jag, en hårt arbetande representant för verklighetens folk.

Nå, vad har hänt på sportfronten då? Ja vi var en sväng i Schweiz och klättrade dåligt. Åtminstone jag. Med ryggskott som förberedelse var det i och för sig ganska väntat. Motivationen har överlag varit låg sommaren igenom. Livet är liksom alltigenom fuktigt och klibbigt under sommarhalvåret. Men så plötsligt var det som om himlen blev högre, luften klarare och löven grannare. Det blev höst. Och med hösten föddes också långsamt en lust att tillbringa hela dagar i slänten vid Tullingesjön eller varför inte i amfiteatern ute på Norra Lagnö.

För att uttrycka sig lite mer konkret spenderades lördagen på Örnberget och söndagen på Skevik. Örnissejouren tillbringades på Frisco Kid. Jag, Klossen, Popnörden och familjen Sandgren-Massih stånkade och stönade men kom inte upp med undantag för gubbtjyven som besteg Burn in hell (start i Gobiten, slut i Burn) på ett mycket övertygande sett. Annars handlade det mest om hån i klassisk slovensk stil. Blev man inte avspottad på grund av för dåligt utmejslade grepp så var det på grund av någon träffsäker gliring från publiken nedanför. Mycket trevligt således!

Söndagen spenderades istället på Skevik tillsammans med Rekan, Linda och så Klossen igen. Klossen var lite medtagen eftersom han har börjat leva jet-set-liv med nattliga räder på Café Opera och andra suspekta tillhåll. Det är inte ofta man klättrar något nytt på Skevik, men i söndags hände det. Den inte alls krystade nyturen "Skevik anal" bestegs av undertecknad. Leden består av en sned travers över mer eller mindre hela huvudväggen. Start i Pumpmaskin, via Non-Stop, Megadans och Ryska fakulteten, avslut i Tabu. Det må låta dumt, se desto dummare ut, men rörelsemässigt är det faktiskt riktigt bra, inte minst traversen mellan Non-Stop och Megadans.

Hej då.

Inga kommentarer: