tatatataa: En vecka i Schweiz

Robin och Sarah hade lärt känna ett par schweizare och annat löst folk nere i Thailand året innan, och nu var det dags för reunion för det så kallade "Ton sai-gänget".

Jag och Zsófi myglade oss in i kamratskapen och fick vara med om en resa som jag tror vi sent kommer att glömma.

Gänget visade sig vara riktiga climbing bums, ni vet typen man träffar i en smutsig folkabuss på parkeringsplatsen utanför Siurana. En vecka hade vi på oss, och målet var att se så mycket som möjligt av klättringen i Schweiz.

Bussen rullade från Zürich och vi begav oss söderut. På vägen mot Ticino stannade vi till i Ibergeregg, en klippa med riktigt bra leder, men med ännu bättre utsikt. En första smak av alpland helt enkelt.
Lyckades dra mig upp för ett par sexor, en sjua och en 7c+ under första dagen. Granitklättringen som fanns i blodet sen våren var till stor hjälp. Fan vad skönt att slippa kalkstensångesten som uppstår under de första dagarna på varje spanienresa.
Här var ju klättringen precis som hemma... Fast lite bättre.

edit: Såhär i efterhand med anmärkningar från Erik har jag ju insett att just Ibergeregg faktiskt var kalksten. Tji fick jag...

På kvällen rullade vi ner till Ticino.
Under dag två besökte vi Ponte Brolla.
I Ponte Brolla ligger Schattenjagd, 8a.
En nästan perfekt sylvass brant arete i 25 meter, ett monster helt enkelt.

Jag bestämde mig för att jag ville gå på.
Det var varmt och lite dåligt stick, men jag lyckades få till alla moven på första doggningen.
Efter två doggningar insåg jag att detta är nog inte något som jag klättrar på en dag, så jag gav upp och rensade.
Så här i efterhand är jag ändå sjukt glad att jag gick på. Leden är nog bland det häftigaste jag någonsin klättrat.

Schattenjagd, 8a

Doggning...

Resten av dagarna spenderades runt i Ticino. Nya klippor varje dag, och jag kände mig helt överväldigad av hur mycket fantastisk klättring det finns i det här landet. Varför har jag aldrig varit här förut?
Kvällarna spenderades på campingplatser, sovandes under bar himmel eller i the climb-mobile.
Det slank ner en hel del Feldschlösschen och Appenzeller under småtimmarna, och varje morgon dunkade det lite i huvudet. Kul var det ändå!

Efter att ha vilat på stranden i Locarno sista dagen i Ticino rullade vi mot kallare altituder.
Folkan rullade mot Magic Wood, ett ställe som jag länge har velat besöka.
Bosma tipsade mig om att om man ska klättra ett problem i den magiska skogen så är det Supernova, 7C.
När jag satt under problemet förstod jag varför, en helt makalös brant slopertravers med galna positioner, hälkrokar, tåkrokar och underbar miljö.

Första dagen var jag nära, andra dagen gick den till min förvåning ner på första presset. Jag har fortfarande träningsvärk i vänsterlåret.

P.g.a. av projekterandet på Supernova hann jag inte klättra jättemycket annat i Magic Wood, även om det slank ner ett par riktiga godbitar i de lite lägre graderna. Suget att åka tillbaka är enormt just nu.
Var och kollade in en hel del klassiker som jag kommer pröva nästa gång.

Resan avslutades med bad och beach volleyboll utanför Zürich.
Detta var utan tvekan en av de roligaste klätterresorna jag varit på, och mycket tack vare alla sjukt trevliga människor vi mötte.
Jag tänker åka tillbaka så fort jag kan!
Tack allihopa för en grym resa!