Det var en sommardag då jag och Erik i vanlig ordning var påväg ut till örnis, enda stället där man kan få till högsommarticks. Nöjda över att komma ut ett par timmar före simon och martin satt vi och lyssnade på tystnaden efter den stulna stereon.
Vilken klippa?I höjd med flempan började det ryka och temperaturmätaren slog i taken. Jag fattade det inte just då men termostaten hade havererat så motornstackaren blev för varm. Vi lyckades i alla fall få ner bilen till tullinge station där ett par återupplivningsförsök utspelade sig utan vidare resultat. När vi väl börjat knata ner mot klippan kliver resten av gänget ut från pendeln, så mycket för det försprånget.
När så väl klättringen är klar har far sagt att han mer än gärna kommer och hjälper mig att bogsera bilen hem till honom där jag kan mecka lite. Det hela började lite lugnt. Huddingevägen 50 km/h. Han vägrar köra innervägen så det bär av ner i södra länken, 70 km/h. Kommer ut på motorvägen efter Sickla, 90 km/h. Jag börjar bli orolig. Ingen servo till vare sig bromsar eller styrning. Hoppas han vet vad han gör, tänker jag. Det gjorde han inte. När han, i höjd med orminge, börjar att köra om bilar på motorvägen så tar jag upp telefonen och får till svar "haha, jag var tvungen att testa hur det gick att köra på lite".
Nu skall hon snart till bilprovningen så vi hoppas på ytterligare ett år av äventyr.
/P
2 kommentarer:
Dags att bli veteran snart! :-D
Det regnade också
Skicka en kommentar